jag fick en kommentar av en som valde att vara anonym, som bad mig berätta om kaninerna. här har ni!

doris är en gotlandskanin på ungefär två/tre år och inte heller min, utan min syster klaras kanin. vi köpte henne efter att en annan familj lämnat tillbaka henne för att hon var så aggresiv. doris är så otroligt sur och bitter mot människor, och attackerar när man skall bära upp henne. dock hjälpte jag min syster när doris var liten, så nu fungerar jag och doris som bästisar och hon är världens mjukaste och luktar så gott (alla andra kaniner är killar, som skvätter revir, och luktar inte särskilt gott förutom på sommaren). släpper man henne på gården är det nästan omöjligt att få tillbaka henne, hon skuttar upp i luften och går glädjeryck hela tiden.

lakrits är min syster kanin, och jag har nästan inga fler bilder än dessa två. men han är världens mest rumsrena kanin, och är väldigt tråkig då han helst sitter i sin bur/ligger raklång i solen. han ogillar att gå i koppel eller springa löst på gården. han är löwenkanin, vilket är anledningen till hans ganska fula frisyr. vi köpte lakrits för flera år sedan, någon dag innan julafton, och då köpte vi även hans tvillingbror ludde, som tyvärr behövdes avlivas för två år sedan då han fick en sjukdom i sin mun.

hjalmar är en stor dvärgvädur som jag fick av mina vänner stina och rebecka i födelsedagspresent i september. han är verkligen den mest speciella kanin jag någonsin träffat, utan att överdriva. han jaga bollar, han somnar i ens knä nästan direkt, han rullar sig i lera så fort han får chansen, äter allt (popcorn, choklad, chips, potatisgratäng är bara några exempel som vi testat om han gillar, vilket han verkligen gjort). hans tassar är så långa och har blir helt tossig när man släpper honom på gården. han kommer när man ropar hans namn, och lär sig trix på två sekunder. varenda gång innan jag bär upp hjalmar från buren ställer han sig på bakbenen och ger mig en puss. han är världens bästa present. vi tror att hans mamma eller pappa var hund, eller om han faktiskt har något fel i hjärnan, dvs att han tex skulle kunna vara inavel. för, han är verkligen hur speciell och konstig som helst. världens roligaste och mest charmiga kanin.

gustav köpte jag sommaren 2008. i vår fyller han 2 år, alltså. han är av rasen dvärghermelin och är så fruktansvärt liten och tanig att alla alltid tror att det är en liten kaninunge. dom som säger så borde sett honom när han bara var några veckor och han kunde få plats i ens hand utan att det skulle bli trångt. gustav är lite av en ensam varg, och är alltid jätteelak mot andra kaniner och litar inte på alls många människor. men, han är fortfarande världens sötaste kanin som älskar att springa i skogen.